Hej hopp, än har jag inte övergett dig bloggen!
Turkiet var hur mysigt som helst. En otroligt vacker ort med höga berg runtomkring över det blå havet och lagunen. Enda minuset var att hotellet inte var lika så modernt som vi trodde, och sängen var för kort för långa Jonas. Annars fanns det bra pooler, god mat med nyfångad tonfisk, jätteräkor osv, men man hinner tröttna lite fastän maten är bra. Därför åt vi ute två kvällar ändå, fanns en massa mysiga restauranger längs strandpromenaden (vi bodde precis vid havet och längs strandpromenaden, fast vårt rum var högre upp och vi hade en finfin utsikt över orten).

Vi hade en jättefin vecka tillsammans med massa bad och sol, helt grymt väder med riktigt behaglig värme och inte ett enda moln framför solen! Så skönt att bara få rå om varandra, busa i vattnet, läsa, äta och dricka gott, ja bara ha det riktigt jäkla härligt! Vi åkte till den fina lagunen en dag (det var där vår privata strand var men vi hängde mest på den utanför vårt hotell för den var närmare), en lååång båtutflykt där vi var på flera olika stränder och vikar. Det var när vi klättrade uppför en ö för att se utsikten som plötsligt hela marken skakade, man trodde att man tappade balansen och att det snurrade till men snart hörde vi ett avlägset brak, stenbumlingar föll ner för ett berg långt bort. Vi var med om en jordbävning, lite ballt var det. 6,1 på richterskalan. Kvällen efter kände vi en till när vi satt och väntade på middagen men den var mycket mindre.

En riktigt rolig grej vi gjorde var paragliding. Vi åkte 45 minuter uppför ett berg på slingriga och läskiga vägar. Berget var lika högt som Kebnekaise! Väl framme på toppen så fanns bara bergen runtomkring dig (ett berg en bra bit bort hade snö uppe på toppen men det måste ha varit mycket högre) och det azurblå havet som sträckte ut sig ut långt långt bort, det och stupet. Vi fick en ryggsäck med lite remmar medan din instruktör la ut den stora skärmen (typ fallskärm) och linorna. Sedan så kopplade han fast sig bakom en med fallskärm och allt. Jonas och några stack iväg före mig. Och man var inte kaxig när man stog där kan jag säga, det där stupet var jävligt brant!
Sedan så  sa de att man absolut inte fick sluta springa för då skulle man göra illa sig ordentligt, absolut inte sluta springa. Gjorde en ju inte lugnare. Helt plötsligt så han spring och oj vad jag sprang, vinden tog tag i oss men inte tillräckligt, bara att fortsätta springa och sen var vi i luften. Och den känslan när man var över bergen och havet. Det var verkligen som på film. Helt otroligt vackert, vilken känsla det var. Tills han gjorde en spiralturn, då flög man ner i en snabb spiral och jävlar då trodde jag att jag skulle ramla ur. Men det var jävligt roligt också. 45 min i luften kändes som 5, ville gärna vara kvar i luften lite till.

När det var dags att åka hem ville ingen av oss åka, man hinner knappt komma ner i varv på en vecka. Vi hade det så himla roligt och mysigt ihop också. Men vi åkte hem glada och nöjda med en massa fina minnen.

Tack för en underbar vecka min älskling! <3