Har mått bra idag, fick en liten sovmorgon plus skjuts till jobbet. Jobbet har rullat och jag har haft kul. Har tagit dagen för vad den har varit, andats, slutat bekymrat. Igår kväll var jag slut av att känna, att tänka, att prata. Det var bra för oss att inte göra allt det dära, att vi bara var. Få vara en stund, bort från besluten. Fick mig att må bra idag tror jag. Har haft en trevlig kväll med god mat och skratt. Men nu när solen är borta kommer ångesten krypandes igen, vad är det som händer egentligen. Den här vidriga känslan som lyckas tränga sig tillbaka. En dag i taget, en stund kanske rentav i taget. Fan också.